Region Dalarnas
digitala klimakteriemottagning

Trots att klimakteriet berör de flesta kvinnor upplever många att det kan vara mycket svårt att få rätt stöd och hjälp inom hälso- och sjukvården. Bristande förståelse och kunskap om besvären, långa väntetider och en känsla av att inte bli tagen på allvar är återkommande vittnesmål från kvinnor i media och i digitala forum.

I Region Dalarna ville man göra något åt detta, vilket blivit en räddning för många kvinnor. Sedan 2025 erbjuder regionen en länsövergripande digital klimakteriemottagning för klimakterierelaterade besvär. Efter bara ett år visar mottagningen på stor efterfrågan, höga patientbetyg och ett behov som snabbt har överstigit förväntningarna.

För många kvinnor har mottagningen blivit en ny och uppskattad väg in till vården – och ett exempel på hur digitala vårdmodeller kan göra specialiserad kompetens mer tillgänglig, oavsett var patienten bor.

“Vi ser kvinnan”

Klimakteriemottagningen har sitt säte i Avesta, men tar emot kvinnor från hela Dalarna. Besöken sker digitalt via 1177 direkt och leds av barnmorskor med särskild kunskap och intresse för klimakteriebesvär. Läkare finns kopplade till mottagningen vid flera tillfällen i veckan när medicinsk bedömning eller kompletterande insatser behövs.

För Carola Ohlsson, samordnare för klimakteriemottagningen, handlar mottagningens uppdrag mycket om att lyssna.

“Vi lyssnar på kvinnan om hennes problem och symptom. Och vi ser kvinnan.”

Det är en viktig formulering. För många kvinnor handlar klimakteriebesvär inte om ett enskilt symtom, utan om en samlad påverkan på sömn, humör, ork, relationer, arbetsförmåga och livskvalitet. När vården bara behandlar symtomen var för sig riskerar grundorsaken att missas.

Carola Ohlsson beskriver hur kvinnor ibland får hjälp för sömnproblem, smärta eller nedstämdhet – men inte för klimakteriebesvär som helhet.

“De behandlas i så fall inte för klimakteriebesvär, utan för symptomen. Är symptomet att man inte kan sova; ‘ta en sömntablett’. Är symptomet att man har ont i hela kroppen; ‘ta en värktablett’. Men man har egentligen kommit in i klimakteriet.”

Carola Ohlsson Samordnare för klimakteriemottagningen

En digital mottagning som sänker tröskeln

Att mottagningen är digital var ett naturligt val, eftersom uppdraget omfattar hela Dalarna. Patienterna kan söka vård digitalt och vårdpersonal i exempelvis primärvården kan hänvisa direkt till klimakteriemottagningen.

Det innebär att kvinnor kan få tillgång till rådgivning, bedömning och i vissa fall medicinsk behandling utan att först behöva navigera mellan olika mottagningar och vänta på ett fysiskt besök.

För patienter i glesbygd eller på orter där tillgången till särskild kompetens är begränsad blir det särskilt viktigt. Den digitala modellen gör det möjligt att erbjuda mer jämlik vård över hela regionen, med samma kompetens och arbetssätt oavsett bostadsort.

Sedan mottagningen öppnade för cirka ett och ett halvt år sedan har runt 2000 besök genomförts. Efterfrågan fortsätter att öka i en takt som mottagningen har svårt att hinna med.

“Det finns hjälp, men det kan ta lite tid. Jag tror inte att det är många som är besvikna på något sätt, utan det enda som de är missnöjda med är att de inte får komma fortare. Men vi gör allt vi kan,” säger Carola Ohlsson.

Rätt kompetens i rätt steg

En viktig del av mottagningens arbetssätt är att barnmorskor och läkare kan samverka i en tydlig digital vårdkedja. Barnmorskorna möter patienten, ger rådgivning och gör uppföljningar. Vid behov kopplas läkare in för medicinsk bedömning, provtagning eller behandling.

Det skapar en struktur där patienten får hjälp av rätt kompetens i rätt steg, samtidigt som primärvårdens resurser används mer effektivt.

Det digitala arbetssättet kan också avlasta fysiska mottagningar. När kvinnor med klimakteriebesvär kan få stöd via en specialiserad digital mottagning frigörs tid i primärvården, samtidigt som patienterna får ett mer sammanhållet och kunskapsbaserat omhändertagande.

Ett område där vården behöver bli bättre

Behovet av stärkt klimakterievård är inte bara något som syns i patienternas efterfrågan. Socialstyrelsen har i nationella riktlinjer lyft att det finns kunskapsbrist om klimakteriet inom primärvården och att kvinnor med klimakteriebesvär inte alltid bemöts på önskvärt sätt.

Det är något Carola Ohlsson känner igen från kvinnor hon möter.

“Jag pratade med en kvinna senast idag som berättade att hon var så besviken på bemötandet av en läkare att hon valde att byta vårdcentral. Det är det viktigaste att ta med sig från Socialstyrelsens riktlinjer; att förbättra bemötandet och förstärka kompetensen.”

Den digitala mottagningen är mer än ett sätt att öka tillgängligheten. Den innebär också en möjlighet att samla kompetens, bygga upp erfarenhet och skapa mer enhetliga arbetssätt i hela regionen.