Sammanfattning från webinar 23:e mars
Hur ser svensk sjukvård ut 2030? Det var temat för Platform24:s webinarium den 23/3 som samlade en kunnig och diskussionsglad panel i en livlig diskussion.
Jonathan Ilicki modererade samtalet mellan Sylfs ordförande Madeleine Liljegren, Daniel Forslund, ny i rollen som utvecklingsansvarig för digitalisering på Vårdföretagarna och Tobias Perdahl, vice vd och medicinsk chef på Platform24.
Den demografiska utvecklingen medför ett ökat vårdbehov, fler lever längre med livslång sjukdom och sjukvården brottas med stora bemanningsutmaningar. Panelen betonade att detta, i kombination med de stora pensionsavgångarna som ligger inom en nära framtid och de stora flaskhalsarna som finns för att få igenom unga läkare till färdiga specialister, innebär att hälso- och sjukvården inför en ekvation som inte går ihop. Vad som krävs är att en stor del av dagens processer automatiseras.
För att vårt sjukvårdssystem ska fungera även i framtiden menar panelen att det är avgörande att nyttja tekniken bättre för att göra mer och ta hand om fler, utan att den kostnadsbas som detta görs ifrån utökas, eller pressen på vårdens medarbetare ökar ytterligare. Automatisering och smartare tekniska lösningar är en förutsättning för att klara av vårdens fundamentala utmaningar och om inte annat är nöden den drivkraft som krävs för förändring.
Panelens bild av hur sjukvården kommer att se ut 2030 kan sammanfattas som att digitaliseringen kommer att ha lett till en ökad patientmakt, och behandlingar och olika kontakter med vården kommer att vara mer individanpassade. Patienten kommer genom egenmonitorering att ha en mer aktiv roll. Integrationer med journalsystem och mellan olika nivåer kommer att flyta mer sömlöst och vi kommer att få se fler internationella kontakter om patienter. Tekniken kommer att bidra till att minska administrationen och stärka vårdpersonalens roll, och låta läkare och annan vårdpersonal fokusera på kärnuppgiften.
En stor del av diskussionen handlade om hur vi kommer dit.
Teknikutvecklingen, och tekniska hinder, är en del, men lika viktigt är incitament, styrning, ersättningsmodeller, lagändringar, kulturfrågor och arbetssätt.
Professionen behöver involveras i utvecklingen och det behövs systematiskt mer utbildning och tid avsatt för verksamhetsutveckling för att möjliggöra förändring på riktigt för alla kliniskt verksamma.
Ett konkret exempel är hur dagens utmaningar med ersättningssystem försvårar utrullningen av flera initiativ, där chatt och RPM, Remote Patient Monitoring, ofta går på tvärs mot dagens ersättningsformer. Ett annat exempel är styrningen. Så länge man fokuserar på telefontillgänglighet är det svårt att driva en digital transformation. Det behövs nyckeltal för digital tillgänglighet och en ersättning som tar höjd för detta. Det är svårt att komma dit man vill och behöver om styrningen pekar åt ett annat håll.
Inom området incitament lyfte panelen KHZG (Hospital Future Act) från Tyskland, en slags samfinansiering av investeringar i digitala lösningar i form av statligt investeringsstöd, med avsikten att bidra till en snabbare och mer effektiv digitalisering av den tyska sjukvården som ett intressant exempel för att möjliggöra den fundamentala resa som hälso- och sjukvårdssystemet behöver göra.
Diskussionen var intensiv, sammanfattningen kort.
Detta var det första av en serie samtal med experter inom området. Om vårdens digitalisering är ett ämne som intresserar dig så vill vi tipsa om vårt nyhetsbrev och att hålla ögonen öppna för kommande webinarier och seminarier inom området.
Authors