Kan digitalisering göra mer än att öka tillgängligheten?

Ett samtal om hur digitalisering kan förändra samarbetet i vården.

Digitalisering i vården diskuteras ofta utifrån tillgänglighet, väntetider och effektivitet. Men minst lika viktigt: vad händer med arbetsmiljön, teamarbetet och professionsrollerna när digitala arbetssätt införs?

Med Vårdförbundet i samtalet blev frågan om digitalisering också tydligt kopplad till arbetsmiljö och professionsutveckling. Både Fredrik i Region Örebro och Fredrik på Medpro Clinic i Åmål beskrev hur digitala arbetssätt kan skapa bättre förutsättningar för samarbete runt patienten och mer fokuserade, samordnade och kompetensstyrda möten. Man var också överens om att den största effekten inte ligger i själva tekniken, utan i hur vården organiserar samarbetet runt patienten.

“Vi digitaliserade inte bara vår mottagning – vi organiserade om arbetet”

Ibland tolkas digitalisering som att man flyttar det man redan gör till en skärm. Det är ett synsätt Fredrik Lann varnar för:

“Om vi bara gör samma sak digitalt som vi gör fysiskt vinner vi kanske 10 procent effektivitet. Om man gör om sina arbetssätt kan man vinna långt mycket mer. Digitalisera inte 1 till 1.”

På 1177 i Region Örebro hanteras cirka 40 000 digitala ärenden per år av sjuksköterskor, distriktsläkare och psykolog. Numera är läkarna inte längre uppbokade på tidbokade besök på samma sätt som tidigare. I stället hjälper de till i de ärenden som verkligen kräver deras kompetens. Resultatet är ett annorlunda flöde och ett förändrat samarbete mellan olika professioner:

“I en vanlig vårdcentralskontext kanske man får till ett bra samarbete med kollegor ett par gånger per dag. I det digitala samarbetar vi så här kanske tolv gånger på en dag.”

Från 3 000 till 7 000 patientkontakter – med samma personalstyrka

Fredrik Skärlund i Åmål har siffror som talar för sig själva. På ett år dubblerades antalet läkarkontakter från 770 till 1 600 per månad. Det totala antalet kontakter gick från 3 000 till 7 000 – med bibehållen fysisk kapacitet.

“Det handlar primärt om användningen av tekniken och arbetssättet, sekundärt om själva tekniken i sig,” säger han.

Det interprofessionella samarbetet har förändrats i grunden. Läkare, behandlare inom socialtjänsten och enhetsläkare inom psykiatrin håller nu gemensamma digitala ronder kring enskilda patienter, som ett exempel. Patienter som tidigare fick vänta 3–4 månader på ett besök inom psykiatrin kan nu hanteras på 3–4 veckor genom denna rond.

“Vi blir helt enkelt bättre på att hantera komplexa vårdbehov när allas kompetens utnyttjas.”

Bättre vård, inte bara snabbare vård

En ofta förbisedd och kanske lite oväntad effekt av digitaliseringen är kvaliteten. Fredrik Lann igen:

“En digital arbetsplats har mycket färre distraktioner så att vårdpersonalen får mycket bättre fokus. Det höjer kvaliteten på vården.”

Inte heller för Medpro i Åmål handlar det bara om tillgänglighet för patienterna. Komplexa ärenden där specialistpsykiatri, socialtjänst och primärvård behöver mötas kan nu hanteras i realtid, utan att patienten behöver navigera systemet på egen hand. Här ger det digitala arbetssättet en förutsättning för bättre vård.

Rekrytering, flexibilitet och framtidens vårdcentral

En avgörande skillnad är möjligheten att rekrytera till en ort som tidigare hade svårt att locka personal, mycket på grund av stora geografiska avstånd.

“Med digitala verktyg har vi mycket lättare att rekrytera – personal kan arbeta en del av tiden fysiskt i Åmål och en del av tiden där de bor, i en annan kommun eller region,” berättar Fredrik Skärlund.

Nästa steg är att automatisera vårdförlopp för kända kroniska sjukdomar, ta hand om mer komplexa ärenden centralt och fortsätta driva en datadriven förbättringskultur. Som Fredrik Skärlund sammanfattar det:

“Vi tittar på vilka processer man kan hantera per given tidsenhet, och så förbättrar vi utifrån det.”

Det kanske är just där digitaliseringens verkliga potential finns: inte i att vården får ännu ett verktyg, utan i att rätt kompetens kan samlas runt patienten – snabbare, mer fokuserat och med bättre förutsättningar för både patienter och vårdpersonal.